Det är väl inte helt optimalt, men det funkar!
:-D
måndag 16 maj 2011
tisdag 12 april 2011
Så !
Sådär ja !
Nu har jag bokat in 10 körlektioner, hela Maj månad blev uppbokad, med två gånger två körlektioner i veckan, förmiddag/eftermiddag. Det har bok, risk 1&2 inköpt, och risk 1 inbokad.
20 stycken prov på körskolans website, så nu bär det av. Den 6:te Maj börjar jag på riktigt. Syn-testet är avklarat, nu väntar jag bara på att körkortstillståndet ska komma hem, och sedan är det bara att tuta och övningsköra !
Nu ska jag bara hitta en sjysst hoj att införskaffa!
Livet börjar kännas rätt jäkla intressant igen ! :-)
Nu har jag bokat in 10 körlektioner, hela Maj månad blev uppbokad, med två gånger två körlektioner i veckan, förmiddag/eftermiddag. Det har bok, risk 1&2 inköpt, och risk 1 inbokad.
20 stycken prov på körskolans website, så nu bär det av. Den 6:te Maj börjar jag på riktigt. Syn-testet är avklarat, nu väntar jag bara på att körkortstillståndet ska komma hem, och sedan är det bara att tuta och övningsköra !
Nu ska jag bara hitta en sjysst hoj att införskaffa!
Livet börjar kännas rätt jäkla intressant igen ! :-)
måndag 11 april 2011
Ungdomsdröm...
Jag har i många år, faktiskt 20 år snart, drömt om att skaffa MC kort. Enda gången jag egentligen kom nära var då, när jag 16 år gammal började köra på körskola för att ta kortet. Dock missade jag uppkörning och sedan blev det snart dags att flytta, sedan kom det alltid saker emellan.
Flytt, studier, dåligt med pengar, mer flytt, flickvänner, andra prioriteringar.
Nu när jag ändå hamnat där jag idag är, så ska jag till slut se till att ta MC kort! Jag har helt enkelt till slut bestämt mig för att göra det som jag så länge velat göra. För att se till att det verkligen blir av ska jag dessutom se till att köpa en paketutbildning, få så mycket jag kan inplanerat till punkt och pricka så att det klaffar. Ska inte lämna något till slumpen, så jag ska till och med se till att boka in ett par extra körlektioner så det inte blir att det saknas i slutänden.
Ska även i samband med det se till att få tag på en sjysst hoj. Har börjat kika runt och fastnat för Yamaha Virago. En lagom stor hoj, med lagom motor, som kan ge mig det jag saknar, friheten att ge mig iväg en sväng på motorcykel. Det är faktiskt inte ofta jag känner mig så fri, lugn, samlad och glad som när jag sitter på en motorcykel.
När jag sitter på en motorcykel, får jag alltid känslan av total frihet, att vrida om gashantaget, och känna hur motorn under mig varvar upp, och det bara bär iväg. Hela kroppen pirrar och allt känns bara så... rätt.
Nu ska jag fan ta steget fullt ut, och ge mig det, möjligheten att bara sätta mig på hojen och dra iväg och känna mig fri från allt ett tag.
Sovdags, väldigt trött efter flera nätter med lite eller ingen sömn. Nu när jag kommit på vad jag vill göra för att komma vidare, känner jag mig lugn igen, och tröttheten efter de senaste dagarna gör sig påmind. Grubblandet har försvunnit och ersatts med en förväntan, som om jag vore barn igen och längtade efter att öppa mina julklappar. Gnatt.
Flytt, studier, dåligt med pengar, mer flytt, flickvänner, andra prioriteringar.
Nu när jag ändå hamnat där jag idag är, så ska jag till slut se till att ta MC kort! Jag har helt enkelt till slut bestämt mig för att göra det som jag så länge velat göra. För att se till att det verkligen blir av ska jag dessutom se till att köpa en paketutbildning, få så mycket jag kan inplanerat till punkt och pricka så att det klaffar. Ska inte lämna något till slumpen, så jag ska till och med se till att boka in ett par extra körlektioner så det inte blir att det saknas i slutänden.
Ska även i samband med det se till att få tag på en sjysst hoj. Har börjat kika runt och fastnat för Yamaha Virago. En lagom stor hoj, med lagom motor, som kan ge mig det jag saknar, friheten att ge mig iväg en sväng på motorcykel. Det är faktiskt inte ofta jag känner mig så fri, lugn, samlad och glad som när jag sitter på en motorcykel.
När jag sitter på en motorcykel, får jag alltid känslan av total frihet, att vrida om gashantaget, och känna hur motorn under mig varvar upp, och det bara bär iväg. Hela kroppen pirrar och allt känns bara så... rätt.
Nu ska jag fan ta steget fullt ut, och ge mig det, möjligheten att bara sätta mig på hojen och dra iväg och känna mig fri från allt ett tag.
Sovdags, väldigt trött efter flera nätter med lite eller ingen sömn. Nu när jag kommit på vad jag vill göra för att komma vidare, känner jag mig lugn igen, och tröttheten efter de senaste dagarna gör sig påmind. Grubblandet har försvunnit och ersatts med en förväntan, som om jag vore barn igen och längtade efter att öppa mina julklappar. Gnatt.
söndag 10 april 2011
Surt sa räven...
Nu verkar polletten trillat ner, och i och med det, så kommer känslorna. Det är inte riktigt min grej att träffa någon som känner detsamma som jag.
Överlever, det gör jag, alltid :-) Förbannelse eller inte, det rör mig inte i ryggen, jag är glad över att hon var ärlig och rättfram nu, istället för senare när jag lagt ner hjärta och själ i ett förhållande trots att jag vet att det tar slut.
Och jag har dessutom lärt att det faktiskt finns just den typen jag letar efter för att göra mig "hel" eller vad man nu säger. En dag kanske jag träffar rätt, och jag håller nog faktiskt fast vid det även om det gör ont på vägen.
Har testat att försöka få det att fungera med någon som inte håller måttet, men det känns som det mest är a total waste of time, då jag förr eller senare kommer fram till att jag faktiskt måste känna något själv annars lurar jag mig själv och den jag för tillfället umgås med, och det gör ingen lycklig.
Att försöka förändra någon finns inte på kartan så för mig är det helt enkelt en quest, att lära känna någon som ger mig en känsla av syfte med ett förhållande, ge och ta, gemensamt, och komma överrens om alla delar. Jag mår bättre själv, tillsammans med min son, än att försöka skapa något som inte finns.
Önskan är detsamma som förut, någon att prata med, tro på, känna en närhet med, och en känsla av syfte tillsammans med. Om jag träffar rätt en dag, så kommer det fylla det tomrum jag faktiskt (trot eller ej), har.
Självständigt, driftig, fungerande, javisst, men för att få någon glöd i livet saknar jag någon.
När den dagen kommer, kommer alla brickor landa, och jag kan till sist ge mig vidare för att utforska resten av livet, det är trots allt en kort och intensiv del vi har här, sedan är det snart borta...
Nej, nu har jag babblat på tillräckligt, nu ska jag sova. Gnatt.
Signing off, til next time, goodnight and sayonara !
Överlever, det gör jag, alltid :-) Förbannelse eller inte, det rör mig inte i ryggen, jag är glad över att hon var ärlig och rättfram nu, istället för senare när jag lagt ner hjärta och själ i ett förhållande trots att jag vet att det tar slut.
Och jag har dessutom lärt att det faktiskt finns just den typen jag letar efter för att göra mig "hel" eller vad man nu säger. En dag kanske jag träffar rätt, och jag håller nog faktiskt fast vid det även om det gör ont på vägen.
Har testat att försöka få det att fungera med någon som inte håller måttet, men det känns som det mest är a total waste of time, då jag förr eller senare kommer fram till att jag faktiskt måste känna något själv annars lurar jag mig själv och den jag för tillfället umgås med, och det gör ingen lycklig.
Att försöka förändra någon finns inte på kartan så för mig är det helt enkelt en quest, att lära känna någon som ger mig en känsla av syfte med ett förhållande, ge och ta, gemensamt, och komma överrens om alla delar. Jag mår bättre själv, tillsammans med min son, än att försöka skapa något som inte finns.
Önskan är detsamma som förut, någon att prata med, tro på, känna en närhet med, och en känsla av syfte tillsammans med. Om jag träffar rätt en dag, så kommer det fylla det tomrum jag faktiskt (trot eller ej), har.
Självständigt, driftig, fungerande, javisst, men för att få någon glöd i livet saknar jag någon.
När den dagen kommer, kommer alla brickor landa, och jag kan till sist ge mig vidare för att utforska resten av livet, det är trots allt en kort och intensiv del vi har här, sedan är det snart borta...
Nej, nu har jag babblat på tillräckligt, nu ska jag sova. Gnatt.
Signing off, til next time, goodnight and sayonara !
fredag 25 mars 2011
Odd Thomas....
Återigen har du skänkt mig ett par tankar Dean Koontz. Jag älskar ditt avslut och dina funderingar på livet och det som komma ska, och återigen känner jag att all den kärlek jag skänker till min son kommer vara och bli min legacy till livet jag nu bär med mig.
Min son är mitt allt och det som gör att allt jag får slängt i min väg värt det nu vara. Jag hoppas verkligen att min sons mor får ett fint och bra liv även om det visat sig inte vara för oss som par, och att jag som person har en annan väg att färdas. Min son är det som är bestående och jag hoppas verkligen med hela min själ eller vad man nu vill tillskriva det, kommer kunna ge honom det liv jag hoppas han i slutändan får.
Oavsett vad som händer i framtiden så är det honom jag lever för, och jag jobbar för att han aldrig ska sakna något i sitt liv, varesig det gäller kärlek eller framgång.
Samuel är den jag vill ska ha allt det han behöver och vill, och min kärlek kommer han alltid ha, hur mycket bråk vi än har sinsemellan under tiden jag finns här att tillgå.
Den dagen jag inte längre finns med oss, vill jag han ska veta att oavsett vad, så finns det människor som finns där för honom oavsett vad det än må gälla, och jag kommer alltid ta finnas där, på ett eller annat sätt att skydda honom och hjälpa honom mot sina mål i livet.
Det var inte beräknat och jag trodde aldrig jag skulle bli far till någon. Men han är den vackraste, härligaste och mest fantastiska person jag någonsin lärt känna och ingen och inget kommer någonsin få mig att tycka annat. Han är en del av mig, och ingen/inget kommer någonsin få mig att känna något annat än kärlek till honom, vad än komma ska.
Och som Dean Koontz skriver i Odd Thomas berättelsen beskriver, nåde den som gör honom illa, för oavsett om jag finns i livet eller inte under hans liv i fortsättningen, gör honom illa och du kommer inte få det lätt, jag kommer alltid skydda honom oavsett jag är vid liv eller inte, sålängre han själv är den jag känner och älskar...
Flum, flum och mera flum, men det är så jag känner, och ni som känner mig vet hur envis jag kan vara... ;-)
Grattis min stora pojk, 4 år !
Kram!
Min son är mitt allt och det som gör att allt jag får slängt i min väg värt det nu vara. Jag hoppas verkligen att min sons mor får ett fint och bra liv även om det visat sig inte vara för oss som par, och att jag som person har en annan väg att färdas. Min son är det som är bestående och jag hoppas verkligen med hela min själ eller vad man nu vill tillskriva det, kommer kunna ge honom det liv jag hoppas han i slutändan får.
Oavsett vad som händer i framtiden så är det honom jag lever för, och jag jobbar för att han aldrig ska sakna något i sitt liv, varesig det gäller kärlek eller framgång.
Samuel är den jag vill ska ha allt det han behöver och vill, och min kärlek kommer han alltid ha, hur mycket bråk vi än har sinsemellan under tiden jag finns här att tillgå.
Den dagen jag inte längre finns med oss, vill jag han ska veta att oavsett vad, så finns det människor som finns där för honom oavsett vad det än må gälla, och jag kommer alltid ta finnas där, på ett eller annat sätt att skydda honom och hjälpa honom mot sina mål i livet.
Det var inte beräknat och jag trodde aldrig jag skulle bli far till någon. Men han är den vackraste, härligaste och mest fantastiska person jag någonsin lärt känna och ingen och inget kommer någonsin få mig att tycka annat. Han är en del av mig, och ingen/inget kommer någonsin få mig att känna något annat än kärlek till honom, vad än komma ska.
Och som Dean Koontz skriver i Odd Thomas berättelsen beskriver, nåde den som gör honom illa, för oavsett om jag finns i livet eller inte under hans liv i fortsättningen, gör honom illa och du kommer inte få det lätt, jag kommer alltid skydda honom oavsett jag är vid liv eller inte, sålängre han själv är den jag känner och älskar...
Flum, flum och mera flum, men det är så jag känner, och ni som känner mig vet hur envis jag kan vara... ;-)
Grattis min stora pojk, 4 år !
Kram!
torsdag 24 mars 2011
4 år... Tiden går...
Jahopp, så fyllde sonen 4 år idag... Tiden rullar på i all välmening
(?!). Försökte göra morgonen lite speciell iallafall, eftersom vi ändå
är hemma pga att samuel kräktes i tisdags på dagis. Han har inte mått
illa sedan tisdag eftermiddag, men jag ville inte ta chansen att han
kanske inte repat sig, så vi är hemma idag också.
Så, imorse gick jag upp med en födelsedagspresent på brickan, 4
tomtebloss nerstuckna i en bulle (hade tänkt köpa typ muffins och
tårtljus till frukosten, men det glömde jag självklart igår) och ett
glas juice. Tände på tomteblossen och började högljutt proklamera hans
födelsedag! Efter ett par omgångar av "Ja må han leva" + "hurra,
hurra, hurra, HURRA", vaknade han till lagom för att hinna se de sista
sekunderna av tomteblossens sprakande.
Efter ytterligare lite gnuggande i ögonen, resande på sig, såg han
genast paketet jag slagit in i tidningspapper (hade självklart inget
annat än julklapps-papper hemma, och kände inte för att blanda ihop
födelsedag o jul), och började slita upp förpackningen. Super Mario
Bros till hans Nintendo DSi döljde sig därunder, en nyproducerad
klassiker som dessutom har en stor mängd med mini-games. Ytterligare +
för spelet är att han kan spela tillsammans med grannsonen på det, då
dom kopplar upp sig med sina respektive DSi dosor, och hjälps åt i
banorna.
Idag blåser det fortfarande rejält ute, men solen skiner, så jag ska
allt ta med sonen ut på en längre promenad idag har jag bestämt också,
så vi inte blir helt instängda här hemma.
Cheers !
(?!). Försökte göra morgonen lite speciell iallafall, eftersom vi ändå
är hemma pga att samuel kräktes i tisdags på dagis. Han har inte mått
illa sedan tisdag eftermiddag, men jag ville inte ta chansen att han
kanske inte repat sig, så vi är hemma idag också.
Så, imorse gick jag upp med en födelsedagspresent på brickan, 4
tomtebloss nerstuckna i en bulle (hade tänkt köpa typ muffins och
tårtljus till frukosten, men det glömde jag självklart igår) och ett
glas juice. Tände på tomteblossen och började högljutt proklamera hans
födelsedag! Efter ett par omgångar av "Ja må han leva" + "hurra,
hurra, hurra, HURRA", vaknade han till lagom för att hinna se de sista
sekunderna av tomteblossens sprakande.
Efter ytterligare lite gnuggande i ögonen, resande på sig, såg han
genast paketet jag slagit in i tidningspapper (hade självklart inget
annat än julklapps-papper hemma, och kände inte för att blanda ihop
födelsedag o jul), och började slita upp förpackningen. Super Mario
Bros till hans Nintendo DSi döljde sig därunder, en nyproducerad
klassiker som dessutom har en stor mängd med mini-games. Ytterligare +
för spelet är att han kan spela tillsammans med grannsonen på det, då
dom kopplar upp sig med sina respektive DSi dosor, och hjälps åt i
banorna.
Idag blåser det fortfarande rejält ute, men solen skiner, så jag ska
allt ta med sonen ut på en längre promenad idag har jag bestämt också,
så vi inte blir helt instängda här hemma.
Cheers !
torsdag 17 mars 2011
måndag 28 februari 2011
Trötter...
Borde egentligen ta och lätta på skrivar-nerven här på bloggen istället som svar till intet ont anade som skriver till mig. Tror det avskräcker lite när jag är rätt öppen och praktiskt taget berättar min livs historia till de nyfikna. Nog för att dom är intresserade, men kanske inte så intresserade. :-)
Nåja, nog om det. Börjar känna mig trötter, och jag har en del kvar att fixa idag innan det är dags att krypa till kojs. Strax dags att väcka grannen så han kommer iväg till sitt jobb dessutom. Sonen ligger till sängs och är lite småsur för att han var tvungen att lägga sig, trots att han knappt kan hålla ögonen öppna. Det är lite småkul att se honom förklara för mig hur pigg han är när han samtidigt gnuggar sina trötta röda ögon.
Nåja, nog om det. Börjar känna mig trötter, och jag har en del kvar att fixa idag innan det är dags att krypa till kojs. Strax dags att väcka grannen så han kommer iväg till sitt jobb dessutom. Sonen ligger till sängs och är lite småsur för att han var tvungen att lägga sig, trots att han knappt kan hålla ögonen öppna. Det är lite småkul att se honom förklara för mig hur pigg han är när han samtidigt gnuggar sina trötta röda ögon.
söndag 23 januari 2011
Oj, tiden går...
Ja, tiden går och går ...
Det var länge sedan jag skrev något här på bloggen, vet inte riktigt varför, men jag har haft mycket att göra, och på sistonde prioriterat barn, hus och jobb, i den ordningen.
Har haft ett kort förhållande, som visade sig inte vara något som jag ville bygga vidare på. Idag är jag en annan person än för 5 - 6 år sedan, då jag nog hade gjort en hel del dåliga val innan jag bestämt mig för att gå vidare på min egen väg tills jag träffar någon där bägge är på samma ställe i livet.
Det känns som allt som när jag var yngre var så bråttom, förhållande, samkört liv, och den där ultimata kärleken, inte längre är något jag letar desperat efter, men gärna träffar på, fast under lite lugnare former.
Skulle så gärna lära känna någon att dela mer med, som man både kan ha det kul med tillsammans, och samtidigt känna sig helt lugn att vara ifrån. Någon som man vet och känner att man kan lita på, i vått och torrt.
Önskedrömmen i ett förhållande är någon som är: Självständig, självförsörjande, har körkort, har egna vänner och bekanta och inte är villig att försaka dessa för ett förhållande, tar hand om sig själv samtidigt som hon inte är rädd för att få skit under naglarna, har jobb eller eget företag, sköter sin privat ekonomi, trivs med sig själv, tar ansvar och samtidigt kan slappna av för att bara ha rent kul ibland. Allt detta och samtidigt någon jag verkligen får den där härliga känslan i maggropen av att se, den där man fick när man var ung, som då var så otroligt jobbig för man inte vågade ta steget att fråga om det var besvarat.
Oj, ja, det låter nog som ett paradox hela önskedrömmen, men jag kommer inte riktigt kunna hänge mig åt ett förhållande om inte iallafall det mesta av ovan finns där. Det märktes så tydligt när jag hade mitt senaste korta förhållande, och när det då till slut inte ens kändes bra vid ett såpass bra tillfälle som runt jul, när snön låg på marken, och jag faktiskt till och med gjort så gott jag kunnat med att pynta inför jul här hemma själv, så blev det till slut det som gjorde att jag inte såg fortsättning på förhållandet.
Nu är det förhoppningsvis snart vår igen, och med våren ska jag och min granne putsa upp husbilen igen, och se till att allt fungerar och är bra inför besiktning och sedan resorna i sommar. Ska nog till och med få ihop lite semester som gör att man kan hålla sig igång huvudsakligen på vägarna på lite längre vistelser, och lite längre resor dessutom.
Nu måste jag fundera på vart det finns delar till min tvättmaskin, så jag kan få igång den ! :-)
Det var länge sedan jag skrev något här på bloggen, vet inte riktigt varför, men jag har haft mycket att göra, och på sistonde prioriterat barn, hus och jobb, i den ordningen.
Har haft ett kort förhållande, som visade sig inte vara något som jag ville bygga vidare på. Idag är jag en annan person än för 5 - 6 år sedan, då jag nog hade gjort en hel del dåliga val innan jag bestämt mig för att gå vidare på min egen väg tills jag träffar någon där bägge är på samma ställe i livet.
Det känns som allt som när jag var yngre var så bråttom, förhållande, samkört liv, och den där ultimata kärleken, inte längre är något jag letar desperat efter, men gärna träffar på, fast under lite lugnare former.
Skulle så gärna lära känna någon att dela mer med, som man både kan ha det kul med tillsammans, och samtidigt känna sig helt lugn att vara ifrån. Någon som man vet och känner att man kan lita på, i vått och torrt.
Önskedrömmen i ett förhållande är någon som är: Självständig, självförsörjande, har körkort, har egna vänner och bekanta och inte är villig att försaka dessa för ett förhållande, tar hand om sig själv samtidigt som hon inte är rädd för att få skit under naglarna, har jobb eller eget företag, sköter sin privat ekonomi, trivs med sig själv, tar ansvar och samtidigt kan slappna av för att bara ha rent kul ibland. Allt detta och samtidigt någon jag verkligen får den där härliga känslan i maggropen av att se, den där man fick när man var ung, som då var så otroligt jobbig för man inte vågade ta steget att fråga om det var besvarat.
Oj, ja, det låter nog som ett paradox hela önskedrömmen, men jag kommer inte riktigt kunna hänge mig åt ett förhållande om inte iallafall det mesta av ovan finns där. Det märktes så tydligt när jag hade mitt senaste korta förhållande, och när det då till slut inte ens kändes bra vid ett såpass bra tillfälle som runt jul, när snön låg på marken, och jag faktiskt till och med gjort så gott jag kunnat med att pynta inför jul här hemma själv, så blev det till slut det som gjorde att jag inte såg fortsättning på förhållandet.
Nu är det förhoppningsvis snart vår igen, och med våren ska jag och min granne putsa upp husbilen igen, och se till att allt fungerar och är bra inför besiktning och sedan resorna i sommar. Ska nog till och med få ihop lite semester som gör att man kan hålla sig igång huvudsakligen på vägarna på lite längre vistelser, och lite längre resor dessutom.
Nu måste jag fundera på vart det finns delar till min tvättmaskin, så jag kan få igång den ! :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)